TEMAÄMNE: Allmän gymnasieinformation (ämnen, kurser och betyg som man läser)
ETT TEMAÄMNE ÄR ETT FÖRDJUPANDE INLÄGG SOM BERÖR OLIKA SAKER SOM HAR MED GYMNASIET ATT GÖRA
Har du alltid undrat hur det är att studera på gymnasiet? Med den här texten försöker jag reda ut de frågor som jag själv hade när jag gick på högstadiet och som jag hoppas ska svara på just dina frågor också.
Hur fungerar gymnasiet?
Det kan tyckas finnas stora skillnader mellan hur studierna mellan högstadiet och gymnasiet ser ut. Det här ska jag försöka reda ut. Om ni efter att ha läst den här texten fortfarande har några frågor – tveka inte att ta kontakt med oss.
Jag tänker skriva om hur det går till att studera på gymnasiet i allmänhet. Jag lägger inte så stor vikt vid vilket program du har valt. Det finns en mängd regionala skillnader i programmen och jag råder dig att ta hänsyn till detta i ditt val. Det är ett viktigt val. Välj med omtanke. Du ska ha kul under dina gymnasieår och det är på gymnasiet du lägger grunden för vidare studier.
Gymnasiegemensamma ämnen
På gymnasiet finns det något som kallas för gymnasiegemensamma ämnen. Det är ämnen som alla läser på gymnasiet, oavsett vilket program du har valt. Ni som börjar gymnasiet nu till hösten 2011 eller senare ska läsa dem här ämnena.
· Svenska/Svenska som andraspråk
· Engelska
· Matematik
· Idrott och hälsa
· Historia
· Samhällskunskap
· Religionskunskap
· Naturkunskap
· Gymnasiearbete
Det varierar lite mellan programmen i svårighetsgrad, exempelvis är matematiken svårare på ett högskoleförberedande program än på ett yrkesförberedande program. Som man hör av namnet är de högskoleförberedande programmen program där man förbereder sig för vidare studier på högskola eller universitet. Efter studier på de yrkesförberedande programmen är man redo för att ta sig ut på arbetsmarknaden och söka arbete direkt efter gymnasiet.
Programgemensamma ämnen och inriktningar
På varje program finns något som kallas programgemensamma karaktärsämnen och inriktningar. De här ämnena är beroende på vilket program du har valt. Det är de här ämnena som är grunden för dina gymnasiestudier och den inriktning du har valt. På det naturvetenskapliga programmet exempelvis läser alla kurser i fysik, biologi och kemi så kallade karaktärsämnen. Du kan sedan välja olika inriktningar som antingen ger dig en fördjupning i dessa ämnen eller helt andra ämnen som handlar mer om samhällskunskap.
Individuella val
På varje program finns även en möjlighet att utforma just sina egna studier individuellt genom individuella val. Man kan likna det vid individuella val som en del av er kanske känner igen från högstadiet.
På de individuella valen kan du välja olika ämnen, kurser (jag återkommer till begreppet kurs längre fram i texten). Nästan helt fritt, olika skolor har olika utbud av valbara ämnen. Här kan exempelvis jag som går det naturvetenskapliga programmet välja att läsa ämnen som alla på samhällsprogrammet läser i vanliga fall. Jag kan även välja olika kurser om programmering som i vanliga fall läses på elprogrammet.
Gymnasiearbete
På alla program läser man även något som kalls gymnasiearbete vilket är en kurs där man får välja att göra en något större uppgift som ska ta ungefär 100 timmar att genomföra. Det kan exempelvis vara att starta ett företag, tillverka en produkt, göra en större omfattande undersökning osv.
Kurser, kurspoäng, betyg och betygspoäng
Alla ämnen som du kommer att läsa på gymnasiet läses i kurser. En kurs betyder att du läser det ämnet i en tidsperiod som kan vara en eller flera terminer. Kursens storlek anges med ett poängvärde. Exempelvis 100p eller 50p. Poängen motsvarar ungefär det antal timmar som man läser kursen. 100p. är alltså ungefär 100 timmar. Hur många terminer du läser kursen beror på hur många lektioner per vecka du läser kursen, men 100p brukar vara två terminer.
Alla måste läsa kurser till ett värde av 2500p, alltså ungefär 2500 timmar under sina tre gymnasieår.
När man avslutat en kurs får man betyg i den. Betyget är sedan värt en siffra. Högsta betyg är värt 20 poäng och precis godkänt 10 poäng. Betygspoängen multipliceras sedan med kurspoängen. Säg att du har fått betyget värt 20 poäng i en 100poängs kurs, då får du 2000p. har du fått godkänt som är värt 10p. i en 50p kurs får du 500 poäng.
När du läst klart dina tre år på gymnasiet lägger man ihop alla dina poäng och dividerar med dina kurspoäng och får på så sätt fram ett betygssnitt som används vid urval till vidare studier.
Exempel: säg att man fått ihop 37500 betygspoäng efter att ha multiplicerat kurserna med varje betyg. Om man sedan dividerar med poängen för de kurser man läst, vanligtvis 2500 kurspoäng (37500/2500) får man betygssnittet 15.
Det kan kanske tyckas vara krångligt att förstå, men du lär dig. Det som är viktigt är att du måste får godkänt i minst 2250 kurspoäng. Alltså i nästan alla kurser du läser på ett program. Om du inte har betyget minst godkänt i så många poäng får du inte din yrkesexamen/högskolebehörighet.
Det som skiljer sig från högstadiet är att man kan läsa flera kurser i exempelvis matematik, språk osv. det betyder att du får flera betyg i ett och samma ämne. Du får inte ett slutbetyg per ämne utan ett per kurs. Kurserna byggs oftast på med mer avancerade moment i de senare kurserna. Man kan även få extra poäng, så kallade meritpoäng om man läser särskilda kurser. Det här gäller främst de som har tänkt studera vidare på universitet/högskola. Vilka kurser du får extra poäng för är olika beroende på vilken högskoleutbildning du ska läsa. Matematik och språk brukar ge extra poäng till de flesta program. Men ska du exempelvis utbilda dig till ett yrke där du kommer ha kontakt med människor ger även kursen psykologi och kursen etik och livsfrågor extra poäng. Med hjälp av de här extra meritpoängen kan man höja sitt betygssnitt (se ovan i exemplet, 15p.) med 2,5 poäng. Vilket motsvarar att man i princip höjer alla sina kurser med ett betyg.
Nu har jag skrivit massvis om olika betygspoäng och vidare behörighet. Jag är säker på att ni kommer få den här informationen på många håll, men som sagt har ni några frågor – tveka inte att ta kontakt.
Här nedan är länkar till hemsidor där det finns mer information om det jag skrivit om
http://www.gymnasium.se/Gymnasiereformen_GY_2011__d5259.html
http://www.skolverket.se/sb/d/2885
Kalle Härlebo
[email protected]
